PINK MACHINEPROGRAMMETS AVHANDLINGAR

Pink Machine utgjorde en integrerad del av det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet Fields of Flow. De andra deltagande institutionerna var Handelshögskolan i Stockholm (professor Sven-Erik Sjöstrand) samt Stockholms Universitet (professor Pierre Guillet de Monthoux). Inom projektets ramar (Pink Machine) har ett antal doktorsavhandlingar lagts fram.


ALF REHN, 2001,
Electronic Potlatch - a study on new technologies and primitive economic behaviors, Stockholm: Kungl Tekniska Högskolan

Back cover text:
Economy - the very idea. In an age where the market economy seems to have achieved a total and omnipresent hegemony, there would seem to be little to discuss anymore. Going against this, the book argues for a sensitivity to other forms of economies, and the hybrids existing in our postindustrial society. Concentrating specifically on gift economies, and presenting a very vibrant version of such an economy existing today, the book tries to widen the perspective of what an economy is, and at the same time present a case for ´new primitivism` in the study of its dynamics.
Based on an ethnography of ´warez`and the community around them, the book analyses competitive giving and what happens in networked economies where normal restrictions no longer apply. In this sense it is a study of economy on a general level, although observed in a very particular case.

Min kommentar:
En mycket spännande samt både empiriskt och teoretiskt nydanande djupdykning i de subkulturer på internet - ”the warez scene” - där piratkopiering kombineras med en icke-egoistisk gåvoekonomi. En kulturekonomisk av högsta kvalitet. Oundgänglig för den som vill förstå de passionerade drivkrafterna bakom kampen om frihet och upphovsrätt på nätet.


BERTIL GUVE,
Att bestämma sig utan grund. Om omdöme och övertygelse i riskkapitalbranschen, Arvinius Förlag: Stockholm 2003.

Bakpärmstext:
Detta är en bok om omdöme och övertygelse. Den behandlar frågan: Hur kan vi förstå vad vi gör då vi bestämmer oss? Hur skall vi förstå att vi trots att vi inte kan veta, inte nödvändigtvis tvivlar?
Utifrån finansiärers bedömningar av industriella utvecklingsprojekt presenteras en bild av bedömning som någonting mer komplext än rationellt. Exemplen kommer främst
från Industrifonden, där författaren själv varit anställd som bedömare. Med avstamp i bl a Ludwig Wittgensteins kritik av exakthetsidealet argumenteras att bedömning handlar o att söka övertygelse och att denna inte kan nås som en strikt rationell slutsats. Övertygelsen växer fram ur den väv av resonemang , om berättelsen om bedömning utgör, i vilket premisser och slutsatser ömsesidigt stöder varandra. Från tvivel till övertygelse sker ett språng över en avgrund som inte kan ske genom endast insamling av information och analys, utan som kräver av oss ett ställningstagande. Bedömning handlar om att ta ställning i en situation där ingen slutgiltig säkerhet finns, om en övertygelse utan slutgiltig grund.

Min kommentar:
Den klassiska företagsekonomins tänkande kärna, riskkapitalanalytikern i sin förment klara rationella ekonomiska analys, möter här Wittgenstein. Det visar sig att ekonomisk analys, så som den görs i kapitalplaceringarnas klara och allt avslöjande belysning, inte alls motsvarar de vanliga föreställningarna. Omdöme och känsla i magen väger här ofta lika tungt som kalkylen.



MARCUS LINDAHL, 2003,
Produktion till varje pris. Om planering och improvisation i anläggningsprojekt, Stockholm: Arvinius Förlag 2003.


Bakpärmstext:
Vad gör man när planer inte räcker? I en värld av ständigt krympande marginaler kan konkurrenskraft beskrivas som att ligga på gränsen till din förmåga, på en punkt dit konkurrenterna ännu inte klarat av eller vågat bege sig. Detta är en position karaktäriserad av instabilitet och hög osäkerhet, av möjligheter till stora vinster men också stora förluster. I situationer som dessa är noggrann planering en nödvändighet. Samtidigt kommer planerna aldrig att räcka till. Denna bok diskuterar detta problem och lägger fram en analys av improvisation i strikt planerade ekonomiska miljöer. Utgående från noggranna studier av internationella kraftverksleveranser lyfts här improvisation fram som en central handlingsform och ledningsmässig förmåga. Brytande med traditionell planeringsteori visar boken hur avvikelser och undantagstillstånd kan utnyttjas för att säkra framdrift och framgångsrikt driva projekt - att skapa Produktion till varje pris.

Min kommentar:
Boken omfattar en studie över planering och genomförande av tunga leveransprojekt inom den internationella energisektorn. Som ett genomgående tema ser vi hur de sofistikerade och långt utarbetade planerna kullkastas vid mötet med den empiriska verkligheten, men också hur en skicklig ledning genom ett ständigt improviserande spel mot de oväntade svårigheterna lyckas leda projektet förbi problemen och - ofta på andra vägar - fram till det planerade målet. Det hela blir till ett slags dans mellan rutiniserat planenligt arbete och krismotiverade brott mot planen. Marcus transformerar improvisationsbegreppet från den sedvanliga romantiserade jazzorkestermetaforen till en fråga om industriellt central, tung och betydelsefull ledningsförmåga.


ERIK PINEIRO,
The aesthetics of code: on excellence in instrumental action, Stockholm: Arvinius Förlag 2003.

Back cover text:
Software systems form an essential part of Western society, serving as tools to uphold institutions, processes and services. It is understandable, therefore, that the most fundamental aspects of programs are their functionality and utility. But they are not, however, the only things programmers are concerned with when writing them. On the contrary, programmers also discuss about many other aspects of software, including the beauty of code. They distinguish between different programming styles and express their personal preferences, for instance, by admiring and vilifying other people´s code. Programmer´s identification with aesthetic preferences may give rise to vanity, to disagreements so entrenched that they deserve the name of ´holy` wars and to other similar phenomena. This thesis describes and analyses these phenomena, which ultimately originate in the human faculty to create and appreciate nuances, to become attached to them and to engage in disputes because of them - even in fields as standardised as computer programming. Its aim is to expose the aesthetics of code, and in doing so, to discuss the symbolic aspect of instrumental actions at large.

Min kommentar:
I programmering strävar man, i likhet med vad man gör programmeringens andliga moder matematiken, till att tillämpa ”Occams rakkniv”. Det innebär att idealet, målet, för programmering är funktionalitet mätt mot enkelhet. Ju enklare, dess elegantare, dess vackrare. Sådan är den allmänna vardaglivsrealistiska bilden av programmering. Erik Pineiro har valt att studera hur det ser ut i verkligheten, dvs. klarlägga vad skickliga programmerare gör och tycker. Då visar sig en helt annan bild. Framgångsrika programmerares självbild, deras bild av elegans och excellens i programmering, är mycket mer fantasifull, komplex och kreativt kaotisk. Enkelhetens elegans utkonkurreras där av lekfullhet, fantasteri och individuell strävan till excellens.


HELENA CSARMANN, 2006,
Berg-och-dalbanan: Jakten på den heliga G-kraften.

Pärmtext:
Denna bok berättar om berg-och-dalbanor och deras industriella ekonomi.Men den funderar också kring de ofta glömda frivola drivkrafterna bakom den tekniska utvecklingen med berg-och-dalbanan som exempel. Boken kan därmed läsas både av den som vill förstå vad industriell ekonomi handlar om.

Min kommentar:
Det reglerings- och standardiseringsnätverk som omsluter byggande och drift av berg-och-dalbanor och av andra liknande nöjes- och utlevelseanläggningar, kan ses som det moderna tekniksamhällets paradmanifestation. Allt är uttänkt, testa, prövat och reglerat - allt för att tillåta den absoluta, socialt och privatekonomiskt fullständigt meningslösa, men samtidigt starkt självmotiverande konsumtionen. Allt för att inom ramen av en minut transportera en grupp människor från punkt A till punkt A. Ett gemensamt tjut av absolut skräck, och så är det över för denna gång. Tekniken står inte för sig själv; inte heller gör ekonomin det. Deras existens knyts oundvikligen samman med den attraktionskraft de kan producera - och de styrs av den.



DAVID SKÖLD, 2007,
Bakom den gröna lacken: Den estetiska ekonomins perverterande kärna.

Bakpärmstext:
Allt fler är de som vänder blicken mot det lekfulla för att få grepp om drivkrafterna bakom det överflöd som i allt högre grad präglar det västerländska samhället. Med exempel hämtade från en gör-det-själv-rörelse inom den tunga lastbilsbranschen, som kommit att uppvisa ett särskilt intresse för lastbilsutsmyckning, ger sig den här boken in på att utforska de kreativa processer som detta lekfulla kunde tänkas bestå i. Från ett psykoanalytiskt perspektiv, och med betoning på relationen mellan begär och fantasi, argumenterar den för att vi, för att förstå den primära motorn i dessa processer, emellertid måste se bortom ide´n om att leken vore något helt igenom harmoniskt eller behagligt - se bortom lustprincipen. Bara då kan vi förstå varför något alltid gror, där ingenting mer såg ut att behövas.

Min kommentar:
En lastbil måste höra till det mest funktionella som finns. Den är till för transporter av medeltung och medelskrymmande material. Den är i regel byggd att tåla full last av sten och malm, men kan lika gärna brukas till transport av ägg eller antikviteter. Att designa en lastbil bör därför kunna ses som ren transportfunktionalism. Så är dock inte alltid fallet. Jämför man amerikanska tunga lastbilar, med deras långa och kromprydda kylare med de svenska, Scania som ett uppenbart exempel, som helt saknar denna typiska lastbilsnos, inser man att också detta slags produkter har sin estetik. Och varifrån kommer i så fall den? Från designkontorets bord, självfallet. Men hur kommer föreställningarna om en snygg och kraftfull lastbil dit? David Sköld har grävt ned sig i truckerkulturen och studerat transportföretagare som excellerar i överdriven - kan man tycka - lastbilsestetik. Hans bok ger en fördjupad insikt i kombinationen mellan kraftfull teknisk funktionalism och lekfull estetik och fantasi. En avhandling rakt in mot kärnan i Pink Machineprogrammet.


THOMAS LENNERFORS, 2007,
The Vicissitudes of Corruption. Degeneration - transgression - jouissance, Stockholm: Arvinius Förlag 2007.

Back cover text:
In a time when corruption is receiving increasing media coverage and when many claim to wage a war on corruption, this book brings up the need for a problematisation and an increased understanding of the different manifestations - the vicissitudes - of corruption. Advancing the claim that corruption is tightly related to modernity and exploring possible ancient, postmodern and psychoanalytic critiques of the modern understanding of corruption, the book throws light on different ways in which corruption can be thought.
These different understandings of corruption are used to analyse primarily bribery i Swedish public sector procurement. In interviews, project managers responsible for public procurement give their account not only of bribes and gifts, but also about partiality and objective supplier evaluations. Using these interviews and theoretical perspectives, the book problematises corruption and investigates how it is addressed and externalised with clear rules, virtues and rituals separating the public cole from the private.

Min kommentar:
Korruption är ett mycket praktiskt och allestädes närvarande problem i varje samhälle - och för så gott som varje företag. Då blir det svårt att bara kvittera den med förklaringen att ”det finns ohederliga människor”. Snarare, verkar det som, är vi alla både hederliga och ohederliga - åtminstone potentiellt så. Thomas Lennerfors har utifrån svensk empiri gett sig in på att försöka förstå korrumperingens anatomi - en riktig djupdykning såväl empiriskt som teoretiskt, historiskt, filosofiskt och psykologiskt. Ett lärt arbete som ger ett gediget stöd men också en utmaning för den som vill fördjupa sig i korruptionens och korrumperingens mekanismer.